I jakt efter de bästa filmerna för filmåret 2011 slog det mig hur ovanligt svårt det skulle bli. Inte för att jag inte sett tillräckligt av dem för att kunna avgöra – jag har frossat i mig så att ögonen är blodsprängda – och det är heller inte valen som är för många att sära på.

Snarare tvärtom. Med mitt subjektiva tycke i åtanke kan årets utbud beskrivas som ganska SSS. Det är inte mitt sätt att hyssja er, utan min hembryggda förkortning för svagt, svalt och slät. Det är tyvärr så det kändes, med visserligen ett par guldklimpar men mest mediokra besvikelser. För att inte tala om filmerna jag såg fram emot mest, varav endast en lyckades komma med här.

Här följer alltså listan på 2011 års bästa filmer, med reservation för faktorer som smak. Vilka som fick vara med baserades på att de ska antingen ska ha haft premiär i Sverige under året eller åtminstone visats i en filmfestival här.

1. Moneyball

En berättelse om baseball är kanske inte en utgångspunkt till en bra film för världen utanför Amerika, men så var heller inte filmen om en hemsida från förra året. Ett intensivt och tät manus fyllt av Aaron Sorkins dialog och Brad Pitt i huvudrollen kan knappast bli bättre. Genomtänkt ner till eftertexterna.

2. The King’s Speech

Kan tyckas vara en ”förra årets” film, men The King’s Speech som hade premiär i början av 2011 bör få platsen den förtjänar som den medryckande historia den är, en makalös bedrift iom att allt leder till något så vardagligt som ett radiotal.

3. Blue Valentine

Ryan Gosling har gjort ett namn för sig som den ostiga romantikern han ofta skildrar, men Blue Valentine är en uppfriskande titt bakom kulisserna av ett missanpassat förhållande. Prestationerna är i fokus, rollen gav Michelle Williams ett rejält knuff i karriären.

4. A Separation

Höjdpunkten bland årets utländska filmer som tyvärr inte fått uppmärksamheten den förtjänar i Sverige. Den iranska filmen A Separation har alla ingredienser man kan be om och toppas av strålande skådespel.

5. The Kid with a Bike

Pojken med cykeln, som den svenska titeln lyder, fick sin premiär i Stockholms Filmfestival och tävlade i Cannes där den också vann juryns pris. Det är en Oliver Twist-historia i modern tid, med betydligt mer hjärta. Det är svårt att inte imponeras av unga Thomas Doret i huvudrollen.

6. Drive

Många förväntade sig något gott i Drive men få förväntade sig vad den verkligen levererade. Ryan Gosling visade gränslös bredd i år, inte minst med denna. En engagerande historia med gott om thriller och citatvänliga repliker – en omedelbar kultklassiker.

7. Apflickorna

Jag började acceptera att jag nog aldrig kommer kunna inkludera en svensk film bland årets bästa i min livstid, men Apflickorna blev en positiv överraskning med ett manus så skarp och smart att inte ens Hollywoods toppskribenter skulle kunna göra det bättre. En källa för oändliga diskussioner – nöj dig inte endast med det som syns.

8. The Tree of Life

Ett väldigt kontroversiellt val, en film man antingen älskar eller hatar. Har du tillräckligt med tålamod och sinnesnärvaro kommer du onekligen tillhöra den första gruppen. Vad som till en början verkar långdraget och meningslöst kommer stegvis nå klarhet.

9. The Skin I Live in

Jag har alltid varit smått kritisk till Pedro Almodóvars filmer, men det är lite man kan klaga på när det kommer till The Skin I Live in. En väldigt underlig historia som bjuder på ett par överraskningar. Anmärkningsvärt foto och en chans för Antonio Banderas att påminna oss om vad han kan.

10. Midnight in Paris

Det har alltid imponerat på mig hur Woody Allen klarar att skapa en film per år och fortfarande hålla så pass hög klass. Midnatt i Paris avböjer från det romantiska temat som kännetecknar Allens filmer och handlar istället om en mans interaktion med hans drömmar, bokstavligen.

Det är utan tvekan flera filmer som inte riktigt nådde hela vägen och förtjänar nämnas (Super 8, The Beaver, X-Men: First Class), men jag lämnar resten till er. Vad tycker ni om filmåret 2011?