Between Two Fires är bland de sista svenska produktionerna för våren 2011, ett för det mesta engelskspråkigt drama om immigration och rädslan för det osäkra. Det är en tragisk berättelse, vars ämne och vågade skildring kan jämföras med Lukas Moodysson, men utövar långt ifrån samma skickliga utförande.

En ung mor, Marta räddar sin 10-åriga dotter från barnprostitution i Vitryssland och flyr till en flyktingförläggning i norra Sverige. Där möter Marta en algerisk man och trots tvekan till en början, växer attraktionen mellan dem. Även om det inte alls är säkert att de får stanna i Sverige så delar de en tro på att vara tillsammans i framtiden. Till slut ställs Marta inför ett val som gör hennes tillvaro till en mardröm.

Redan från första scenen där en liten hund guidar oss i slummen som innebär den polska byn visar regissören Agnieszka Lukasiak ambition att skapa en klassiker, en film som stannar. Men när den hastiga inledningen är över (obefogat med tanke på den över 2 timmar långa speltiden), börjar bildspråket vattnas ner till att det till slut påminner om examensfilmer från DI, inte oumbärligt men heller inget att sätta i hyllan.

Historien bygger på en sorglig verklighet om människor som kommit till Sverige för en ny start och höga förhoppningar för framtiden, en dröm väldigt få får rätten att uppleva. Samtidigt saknar Between Two Fires balans, i det att ingen av karaktärerna i flyktinglägret verkar få tillstånd att stanna och presenterar giftermål med gamla gubbar som enda tillvägagångssätt. Sverige har många flyktningar, och det skulle vara intressant att se den kontrasten också.

Det finns för få höjdpunkter i en ganska utdragen berättelse om ett ämne med bättre alternativ.

/AP