RECENSION. Vad gör Guillermo del Toro när han inte regisserar kusliga filmer? Producerar kusliga filmer såklart. Det bästa exemplet är nog 2007 års Barnhemmet (eng. titel The Orphanage) som reflekterar den skräckinjagande miljö han arbetar med – minst lika effektiv som vilken grafisk motsvarighet tänkbart. Julias ögon (eng. titel Julia’s Eyes) är inget undantag.

När Julia och hennes man ska besöka hennes tvillingsyster Sarah, som nästan är helt blind på grund av en ärftlig sjukdom, möts de av budskapet att hon begått självmord. Julia måste nu hantera både förlusten av en älskad syster och konfrontera det faktum att hon själv lider av samma ögonsjukdom. I takt med att hennes egen syn fördunklas, tätnar mystiken kring systerns död.

Guillem Morales som regisserar Julias ögon har ett fruktansvärt vackert bildspråk som förstärker känslan han är efter, en smygande obehaglighet som sätter en i samma sits som den blinda huvudpersonen. Det finns en ständig mystik kring sanningen som är svår att lösa eller förutse. Belén Rueda som spelar Julia är inte ny i sammanhanget efter sin roll som ”mamman” i Barnhemmet och ger en trovärdig prestation, speciellt i filmens andra del.

Julias ögon må inte vara lika nyskapande som Barnhemmet, men har definitivt samma effekt på sin publik. Välkommen till mörkret.

/AP