GIFF 2012. Det hade lika gärna kunnat bli en dussin-snyftare som vi har sett förut. Sjuka barn, kämpande föräldrar och en rödgråten biopublik. Men Valérie Donzelli och Jérémie Elkaïm har i Slåss om livet (org titel La Guerre est declaree), som bygger på deras egna upplevelser, skapat något annorlunda.

Romeo och Juliet träffas på ett dansgolv och en jordnöt senare inleder de ett passionerat förhållande. Relationen vänds upp och ner när Adam föds och precis som alla andra nyblivna föräldrar kämpar de sig igenom bebisskrik och vakna nätter. Men Romeo och Juliet förstår snart att allt inte är som det ska, och när deras son blir diagnosticerad med en allvarlig sjukdom förvandlas föräldralyckan till en relation i fritt fall.

Donzelli och Elkaïm går emot alla mallar när de gör en romantisk och humoristisk film av sin självupplevda kamp mot sonens sjukdom. Men det handlar egentligen inte främst om sonen utan om Romeo och Juliet, hur de slåss för sin trasiga relation och om en oviss framtid. De spelar själva huvudrollerna och gör det övertygande.

Slåss för livet är stark och har potential, men tyvärr slarvas ibland historien bort. Det går lite för snabbt med viktiga delar av relationens utveckling som istället tar en genväg genom berättarröst och snabba klipp. Parets sätt att hantera sina känslor blir nästan provocerande när de ger sig ut och festar medan Adam ligger isolerad på sjukhuset. Det finns givetvis en förklaring till deras val (Donzelli och Elkaïm om några borde veta), men de lyckas inte alltid förmedla denna till oss andra.

Slåss för livet, som är Frankrikes oscarsbidrag, är både annorlunda och berör tack vare parets egna närvaro. Det är framförallt befriande att se någon ta sig an ett tungt ämne med en gnutta humor.

/Eva Råberg
@evarab